7 Databaser som informationskälla

Databaserna är ”samlad information om information”. Syftet med dem är att informera om var förstahandskällan för informationen finns och vad den innehåller. Databaserna finns numera i huvudsak på webben och de kan förutom text även innehålla bild och ljud. En stor del av databasproducenterna är numera kommersiella företag som upprätthåller och uppdaterar databaserna.

Användningen begränsas med licensavtal, t.ex. till en viss högskolas nätverk. Med hjälp av distansinloggning till databaser kan högskolestuderande och -personal använda dessa databaser även utanför högskolans nätverk. Du kan alltså använda databaserna även utanför din högskola genom att logga in i Nelli-portalen.

Det finns tre huvudtyper av databaser:

Referensdatabaser, som ger information om information. Det säkert mest bekanta exemplet på referensdatabaser är bibliotekskatalogerna.
Exempel på referensuppgift: Mäkinen, Olli: Tieteellisen kirjoittamisen ABC. Helsinki : Tammi, 2005. 215 s. kuv. 24 cm. ISBN: 951-26-5390-7 (nid.)
Faktadatabaser, som innehåller själva informationen. Faktadatabaser är t.ex. ordböcker, författningssamlingar, statistikdatabaser och företagsregister.
Exempel på fakta från MOT-ordböcker: informationssökning s, (-en,-ar,-arna) atk, tiedonhaku
Fulltextdatabaser, som förutom materialets bibliografiska uppgifter (författare, titel, förlag, utgivningsort och -år o.s.v.) även innehåller ett abstrakt och artikeln i fulltext. Databaser som skapats kring elektroniska tidskrifter är ett bra exempel på dessa. Databaser med e-tidskrifter som anskaffats till Vasa universitet och Åbo Akademi är t.ex. EBSCOs databaser, ScienceDirect och JSTOR.

Länkar till ovan nämnda databaser och många fler finns i Nelli-portalen under Välj databas.