9 Utvärdering och användning av information

När du hittat olika informationskällor, bör du välja ut de källor du kommer att använda som källmaterial. Vid utvärderingen av materialet bör du tänka på följande saker:

relevans – hur väl svarar materialet på din fråga?
upphovsman – vem har producerat materialet? Vem har publicerat det?
tillförlitlighet – är materialet felfritt?
neutralitet – vad är skribentens mål? Vill skribenten påverka dig och hur? Har saker förvrängts och i så fall varför?
aktualitet – när har materialet publicerats? När har det senast uppdaterats?
täckning – vilka ämnen behandlas och hur djupgående? Vad fattas?

När du bekantat dig med källmaterialet är det dags att fundera på hur du använder materialet i ditt eget arbete. I detta skede bör du vara medveten särskilt om etisk användning av information och upphovsrätt.

Etiska frågor granskar huruvida något är rätt eller fel. Att göra skriftliga arbeten omfattar ofta etiska problem och skribenten måste avgöra hur de påverkar arbetet. Till och med valet av ämne är ett etiskt val när det gäller forskningsarbeten. I forskningsarbete bör man undvika oärlighet. Plagiering, nedvärdering av andra forskares andel, vilseledande presentation av resultaten, kritiklös generalisering av resultaten, vilseledande eller bristande rapportering o.s.v. är etiskt fel och dessa aspekter bör följas upp i olika skeden av forskningsarbetet. Tilläggsuppgifter: Forskningsetiska delegationens anvisningar: God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den i Finland.

En grundregel för upphovrätten kan sägas vara följande regel: allt som inte uttryckligen är tillåtet, är förbjudet. Att respektera upphovsrätten omfattar att vi erkänner alla de källor vi använt. När det gäller skriftliga arbeten innebär detta att 1) du är medveten om praxis för källhänvisningar och 2) du kan göra en källförteckning. Att använda källhänvisningar är viktigt för att man i ditt skriftliga arbete kan skilja på å ena sidan dina egna tankar och å andra sidan tankar som du lånat av andra skribenter. Om tanken eller idén som du presenterar härstammar från någon annan, bör denna person få erkänslan för det. Läsaren måste också kunna spåra den publikation som du använt. Till exempel den som granskar en avhandling måste kunna kontrollera att de påståenden som framförs stämmer.

Källhänvisningarna görs på varierande sätt beroende på t.ex. ämne och institution, men huvudprincipen är oftast den samma: hänvisningarna bör vara tydliga, tillräckliga, entydiga och respektera författarna av originalpublikationen. Hänvisningar i text bör kort innehålla de uppgifter, med hjälp av vilka den kan sammanföras med de exakta uppgifterna i litteratur- eller källförteckningen. När man använder sig av tryckta källor, skall man uppge författare, utgivningsår, titel, utgivningsort och utgivare. Varje källa som du nämner i ditt arbete skall också uppges i källförteckningen. Upphovsrätten gäller även internet och därför skall även internet-källor uppges i källförteckningen. Hänvisningarna till elektroniska källor görs på samma sätt som till tryckt material. Dessutom skall hänvisningarna till elektroniska källor innehålla bl.a. webbadress och tidpunkt för citat. Använd olika källor för information mångsidigt och kritiskt!