Läse-bibliotheke i Wasa 1794-1845Berit Öhman
Den 2 aug. 1794 grundades Läse-Bibliotheket i Wasa för deltagarnas eget "nöje och tidsfördrif". De kataloger som finns bevarade (1,2) visar dock att biblioteket tjänade andra syften, som kännetecknar upplysningstiden nämligen vetenskap och nytta.
Det finns relativt lite skrivet om Läse-Bibliotheket i Wasa. För intresserade kan rekommenderas Walter Mellbergs föredrag till bibliotekets 150-års minne 1944 (3) och Harald Wibergs artikel Vasa läsesällskap och första bibliotek i Biblioteksbladet 1939.
Sällskapet, som upprättade Läse-Bibliotheket, bestod i början av 17 personer kända och aktade medborgare i Wasa med hovrättsrådet Olof Langenstein i spetsen. Biblioteket innehöll vid starten 800 band (3). Stiftarna hade troligtvis betalat en grundläggningsavgift för att möjliggöra nyförvärv. För att kunna öka samlingen fick också andra av stadens invånare använda biblioteket mot en liten avgift. Senare utplånades gränsen mellan delägare och låntagare helt så att alla mot en avgift kunde använda biblioteket. Läse-Bibliotheket utgjorde i sin begynnelse något av ett kulturcentrum i staden. Biblioteket kunde tillfredsställa en del av de litterära behov, som fanns hos stadens tjänstemän på denna avlägsna ort. Eftersom Vasa då saknade bokhandel köptes böckerna främst i huvudstaden Stockholm.
1813 har biblioteket enligt P.U.F. Sadelins katalog (1) 777 nummer samt enligt ett handskrivet tillägg ungefär 100 nummer. Efter Åbo brand 1827, flyttades universitetet till Helsinfors. Universitetsbiblioteket var då så gott som helt utan böcker. Läse-Biblioteket i Wasa sänkte, som en av de första,en gåva på 56 band till det nygrundade biblioteket (4). Bland titlarna nämns: Hervarar Saga, Uppsala 1672; Dictionnaire de Physique, Avignon 1761; Dictionnaire de Chymie, Neuchatel 1789; Le Spectacle de la Nature, Amsterdam 1743; Derham: Physico-Theologie, Stockholm 1736. Dessa böcker är införlivande i universitetsbibliotekets samlingar och kan inte längre spåras.
Under 1830-talet avtog intresset för biblioteket. Nya intressanta böcker kunde inte skaffas p.g.a. brist på medel. Beslutet att upplösa Läse-Bibliotheket gjordes 1845. Ett större parti såldes då på auktion (5). Sammanlagt 823 arbeten i 1290 volymer hade dessförinnan donerats till Wasa Gymnasiums bibliotek. Böckerna finns nämnda i den donationskatalog som ännu finns i Lyceibiblioteket (1872-1974) vid nuvarande Vasa Övningsskola. Vid stadens brand 3 aug. 1852 förstördes tyvärr största delen av gymnasiebibliotekets bokbestånd. Endast 1 015 böcker av 7 000 bevarades (6). Dessa finns uppräknade i en anskaffningskatalog uppgjord åren efter branden. Katalogen finns på Landsarkivet i Vasa.
För att se hur mycket som bevarats av Läse-Bibliothekets bokbestånd har jag inventerat Lyceibibliotekets boksamling, Vasa stadsbiblioteks (VM) och Österbottens museums (PM) exemplar. Böckerna är lätta att känna igen p.g.a. liknande bokband samt de exlibris som finns i boken. I litteratur som berör biblioteket nämns 3 olika exlibris. Jag har förutom dessa hittat ett fjärde som varit i användning, dock i ett enda exemplar. Man tycks i något skede frångått numrering av böckerna. Två troligtvis senare exlibris saknar tryckt n:o. I några böcker stod endast skrivet med bläck: "Tillhör Läse-Bibliotheket i Wasa."
Vid inventeringen hittades och katalogiserades 111 titlar, den äldsta med anskaffningsnummer 3. Lyceibiblioteket har 81 titlar, Stadsbiblioteket (VM) 20 och Österbottens museum (PM) 10. Det är dock att märka att många titlar består av flera band samt att ett band ofta innehåller flera verk. Det totala antalet titlar är alltså betydligt högre. Första titeln är grundligare katalogiserad medan de övriga nämns i anmärkningarna. Detta gäller speciellt Åminnelsetal till bemärkta personer, andra tal, små teaterstycken, noveller, resor odyl.
Dessa 111 titlar bildar, tillsammans med de 56 som sänts till Helsinfors Universitetsbibliotek, en del av den grund hela vårt lands 200-åriga biblioteksväsende bygger på.
Artikelns skribent är bibliotekarie och antikvariatsägare
(1). Sadelin, P.U.F.: Förteckning på de böcker och skrifter samt Kartor, Porträtter och Kopparstick som finnas uti Läse-Bibliotheket i Wasa. Åbo, 1813.
Exempel på övrig litteratur om Läse-Biblioteket i Wasa.
Lehtikanto, Mirjam: Vaasa kirjastokaupunkina. Vaasa 1964.
(2). Boy, C.J.: Förteckning på Wasa Läse-Bibliotheks Böcker. Uleåborg, 1828.
(3). Mellberg, Walter: Läse-Bibliotheket i Wasa : till 150-årsminnet. Vasa, 1945.
(4). Jörgensen, Arne: Universitetsbiblioteket i Helsingfors 1827-1848. (Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter XIV, 1930). III Inhemska bokgåvor s. 44-45.
(5). Odenwall, F.J.: Program upptagande de förändringar m.m. som inträffat vid Gymnasium i Wasa under läseåren 1844, 1845 och 1846. Wasa 1847.
(6). Odenwall, F.J.: Program... under läseåren 1850, 1851, 1852. Åbo, 1853.
Lehtikanto,Mirjam: Kirjastotoimintaa Vaasassa l70 vuoden aikana. Eripainos Kytösavut X. 1967.
200 vuotta lukuhalua: näyttely Eduskunnan kirjastossa 10.10.1994- 30.11.1994. Näyttelyluettelo. Hki 1994.
Yleiset kirjastot Suomessa 200 vuotta: juhlakirja. Vaasa 1994.
Wiberg, Harald: Vasa läsesällskap och första bibliotek. Biblioteksbladet 1939. Sthlm 1939.