Vaasan yliopiston opinnäytteet

Humanistinen tiedekunta, 2005

Kvist, Maria

Emotiva adjektiv i ishockeyreferat. Analys av ett finlandssvenskt och ett rikssvenskt material

Ohjaaja/Valvoja (DI):
Marianne Nordman
Tutkinto:
Filosofian maisteri
Laitos:
Pohjoismaisten kielten laitos
Pääaine:
Äidinkieli ruotsi
Sivumäärä:
75
I min avhandling pro gradu har jag sett på hur sportjournalister använder emotiva adjektiv i en direktsändning av en ishockeymatch. Jag har använt mig av två olika material. Det ena materialet är en inspelning från den finlandssvenska radiokanalen X3M och det andra materialet är en inspelning från den svenska radiokanalen P4. Båda inspelningarna är från samma ishockeymatch; kvartsfinalen mellan Finland och Sverige i ishockey-VM år 2000.

Jag har sett på hur ofta reportrarna använder emotiva adjektiv samt sett närmare på vilka som är de mesta använda emotiva adjektiven. Förutom detta har jag även undersökt hur ofta reportrarna använder positivt, negativt eller kontextuellt laddade emotiva adjektiv. Dessutom har jag utgående från en delvis egen kategorisering sett på i hurudana situationer reportrarna uttrycker sig med hjälp av ett emotivt adjektiv. Eftersom emotiva adjektiv ofta föregås av ett adverb så har jag även granskat i vilken mån reportrarna antingen förstärker eller försvagar ett emotivt uttryck genom att använda ett adverb framför ett emotivt adjektiv.

De emotiva adjektivens andel är inte särskilt olik i de båda materialen; något fler gånger används ett emotivt adjektiv av de rikssvenska reportrarna och de använder även några fler olika emotiva adjektiv. Då man jämför de båda materialen märker man att det bland de mest använda adjektiven förekommer flera adjektiv som är desamma i båda materialen, t ex är det positivt laddade adjektivet bra det vanligaste i både det finlandssvenska och det rikssvenska materialet.

Gemensamt för de båda materialen är även att de positivt laddade adjektiven är betydligt fler än de negativt laddade adjektiven. Dessutom är de kontextuellt laddade adjektivens andel i båda materialen litet, trots att de är fler i materialet från X3M än de är i materialet från P4. I användningen av de förstärkande och försvagande adverben finns det stor skillnad mellan de båda materialen. I det finlandssvenska materialet förekommer det betydligt oftare ett adverb framför ett emotivt adjektiv. Däremot använder både de finlandssvenska och de rikssvenska nästan lika många olika förstärkande eller försvagande adverb.
Avainsanat:
adjektiv, emotivitet, talat språk, ishockeyreferat, finlandssvenska, rikssvenska
© Tritonia 2014-2019